Öppet brev till Migrationsverket

Stora kommunikationsbrister ”Det är bättre med någon kommunikation än ingen alls”
Brev , Featured
Asylmottagningens problem är just nu väldigt komplicerade. Handläggningstiden, väntetiden för en del handlingar bl.a. asylutredningar är väldigt lång. Sverige har i alla tider varit sett som ett generöst land som har hjälpt flyktingar att kunna komma hit och bosätta sig i trygghet. Dessa dagar som inneburit inskränkt beslutanderätt i samband med att vara hårdhänt mot flyktingar, har underminerat Sveriges tidigare goda rykte.
Föreningen Iranska Flyktingrådet i Malmö bildades 1990-06-01. Föreningens huvudsakliga ändamål är bland annat:
Att underlätta villkoren för de iranska flyktingarna som söker asyl genom att erbjuda dem juridisk och praktisk hjälp. Upplysa iranska invandrare och flyktingar om deras rättigheter och skyldigheter om lagar och bestämmelser.
Att verka för allmän utveckling av resurser som finns inom gruppen för mer aktivt deltagande i det svenska samhället och utbilda medlemmarna för att kunna klara sig i samhället och arbetslivet.
Föreningen prioriterar anpassning och full integration i sin målsättning, varför ett stöd från föreningens sida till den enskilde medlemmen för att klara sig fullt ut, inte bara är på det sociala planet men även är ett viktigt stöd som hjälper medlemmen till ett arbete.
Föreningen anordnar seminarier och informationsträffar med de ansvariga i kommunen. Vi har även möten med arbetsförmedlingen och berörda politiker för att förse medlemmarna med information om det arbetsmarknadspolitiska läget.
De senaste månaderna har föreningen haft ganska många besökare. Både medlemmar och icke medlemmar som hade klagomål kring Migrationsverkets långa handläggningstider, gällande besked om asylsökandes uppehållstillstånd och långa väntetider för anhörigas familjeåterförening. Föreningens representant, detta brevs författare, som har lång erfarenhet att jobba med asylfrågor, har haft som uppdrag från föreningens styrelse att prata med några av besökarna och vill här framföra deras missnöje av Migrationsverkets kommunikationshantering.

Sammandrag av berättelser från intervjuade personer:

Omid Zohrabi, från Iran berättar:
Jag bor med min sambo och vår gemensamma tvååriga dotter. Jag lämnade in asylansökan 2015-11-02. Sedan inlämningen av asylansökan, har vi ringt flera gånger till Migrationsverket. Vi har även skickat två brev till Mig men vi har tyvärr ännu inte fått något svar alls. Vi vet även inte vem som är vår handläggare på Mig. Ovissheten från Mig efterhand påverkat vårt liv så att jag befinner mig i ett djupt traumatiskt känsloläge. Fastän jag går på olika svenska kurser hos olika föreningar och läser svenska hemma, får jag inte gå på någon kommunal svensk språkutbildning. I och med att jag varken har uppehållstillstånd och arbetstillstånd, kan jag inte jobba någonstans för att tjäna pengar, till vår familjs försörjning. Men tack vare min sambos studiepengar/studielön klarar vi livets börda. Frågan är hur länge vi ska vänta på ett besked. Det är bättre med någon kommunikation än ingen alls, säger Omid Zohrabi, från Iran

Hassan, från Irak berättar:
Jag har bott i Sverige sedan fem år tillbaka. Min fru med våra två barn bor i Irak. För 21 månader sedan lämnade jag in önskemål att min familj skulle kunna komma till Sverige så vi kunde återförenas enligt anknytningsförhållande rätten. När jag ringer till Mig för att ta reda på hur vår situation ligger till, blir svaret, ”Du får vänta”. Frågan är som vanligt, hur länge ska man vänta, säger Hassan, från Irak.

Mohammad, från Iran berättar:
För tolv månader sedan lämnade min fru och jag in asylansökan. Under de tolv månaderna har vi vid flera tillfällen tagit kontakt med Mig, för att ta reda på vår situation. ”Ni får vänta, de som kommit tidigare, prioriteras”, har Migrationsverket sagt, säger Mohammad, från Iran.

Mohammad Rasajo, från Iran berättar:
För sex år sedan kom jag till Sverige. Som tur var fick jag uppehållstillstånd. Tack för det. I och med att jag har varit politiskt aktiv mot iranska regimen i Iran och i Sverige, kunde jag inte resa till Iran för att träffa min tidigare, med mig, förlovade tjej, för att gifta oss. Det enda alternativet var att vi skulle kunna träffas utanför Iran. Efter ganska lång tids väntan, kunde jag resa till landet Armenien och träffa min blivande fru. Vi gifte oss där i exil. Det tog ca två månader att skaffa Armeniskt visum. Nu väntar vi på besked från Mig när det blir min frus tur att komma till Sverige. Just nu mår hon egentligen dåligt. Hon är deprimerad, och har haft kraftiga mag- och lungbesvär med följande svårigheter. Läkaren har konstaterat att dessa obehagliga posttraumatiska händelser, kan leda till värre hälsoproblem. Mitt största önskemål är att hon kommer till Sverige så att vi kan återförena vår familj, vilket är grundläggande mänskliga rättigheter, berättar Mohammad Rasajo som är iranier.

Mostafa Jalali Farahani, från Iran berättar:
För åtta år sedan kom jag till Sverige och har permanent uppehållstillstånd. Tack för det. Under tiden som jag varit i Sverige har jag aldrig kunnat träffa mina nära och kära bl.a. mina föräldrar som bor i Iran. Jag ville bjuda in min syster så att hon kunde komma till Sverige så att vi kunde träffas. Svenska ambassaden i Iran hävdade att; efterson din bror inte har förstahands lägenhetskontrakt, får du inte resevisum till Sverige. Vid den här tiden, hade jag andrahands lägenhetskontrakt och jobbade och betalade skatt osv. Jag har varit och är politisk aktiv mot iranska regimen, därför kan jag tyvärr inte resa till Iran och träffa mina nära och kära. Är det egentligen logiskt, att om man inte har förstahands lägenhetskontrakt, så ska man bli utestängd från kontakt? Jag vill veta vad lagen säger om detta! Säger Mostafa Jalali Farahani, från Iran.

Dessa fakta i berättelserna är bara några få av väldigt många klagomål mot Migrationsverkets långa handläggningstider. Enligt Svenska Dagbladets publicerade artikel, den 29 juli 2016, skriven av Lina Forzelius på JO, har 258 anmälningar framförts som klagomål mot Mig fram till juli 2016. Sådan handläggning som nu i dagarna äger rum orsakar enorma posttraumatiska konsekvenser för berörda individer och familjer, vilket kommer att leda till oerhört stora problem för svenska samhället.

Mikael Hvinlund, kommunikationsdirektör och ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket säger att, ”Det är beklagligt att det kan ta flera år innan människor återförenas. Det kan bli ännu längre köer”.

Som alla vet och känner till; trycket på Migrationsverket i Sverige och de flesta EU länderna har varit enormt stort sedan augusti 2015. I många av dessa länder uppstod panik på grund av en överraskande stor flyktingvåg.

Jag tycker att Staten/Migrationsverket i Sverige måste skaffa rimliga och praktiska lösningar för att kunna lindra de växande problemen.

Ferydon Shirkhani,
Tfn: 0736-48 17 40
2016-10-23

mars 10, 2018

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *